Vad är NLP?
Neuro-Linguistic Programming (NLP) kan beskrivas som ett bibliotek av praktiska tekniker för att förändra hur vi tänker, känner och upplever världen. Många av dessa tekniker arbetar direkt med imagination: inre bilder, språk, kroppsliga förnimmelser och perceptionella skiften. NLP växte fram under 1970-talet när Richard Bandler och John Grinder studerade vad som faktiskt fungerade hos framstående terapeuter som Milton Erickson (hypnos), Virginia Satir (familjeterapi) och Fritz Perls (gestaltterapi).
De började iaktta processerna i detalj:
Vad gör dessa människor, steg för steg, när förändring faktiskt sker?
Resultatet blev en uppsättning konkreta modeller och övningar.
Det som gör NLP unikt är dess handlingsinriktade fokus. Mindre samtal och mer direkt på det som vill förändras. I stället för att enbart tala om känslor, erbjuder NLP verktyg för att förändra hur upplevelser är organiserade i det inre – genom tekniker som reframing, anchoring, arbete med submodaliteter och snabba mönsterskiften.
Vill du fördjupa dig mer i NLP?
Läs vår artikel: Förstå NLP och dess imaginativa metoder
NLP som det slutgiltiga steget i imaginativa processer
NLP är en metod som ofta fungerar bra ihop med andra. Den ses ofta i samarbete med hypnos, men även i andra former av personlig utveckling, såsom livscoaching, shamanskt inspirerade processer eller jungianskt inspirerade arbeten med arketyper och symboler.
När NLP kan passa extra bra
En del av NLP:s omfattande verktygslåda av tekniker lämpar sig särskilt väl som avslutning på ett besvär som kommit upp i ett imaginativt arbete. Till exempel när ett minne har trätt fram, när platsen och situationen har klarnat, och kanske en yngre del av dig själv har blivit tydlig. Då har en form uppstått som visar när och varför en dysreglerad reaktion lever kvar. Här kan NLP erbjuda konkreta sätt att mildra denna reaktion eller låta den släppa helt.
Till skillnad från IFS, Active Imagination eller KIP arbetar NLP sällan med den autobiografiska berättelsen om när reaktionen först uppstod, hur det gick till eller varför den fortfarande lever i systemet. NLP använder i regel inte heller långa dialoger med inre delar eller ett aktivt sökande efter inre barn. I stället riktas uppmärksamheten mot hur upplevelsen är kodad i perceptionen: dess färg, form, rörelse, ljud, intensitet och plats i kroppen.
Submodaliteter – imaginativ NLP-metod där små skiften kan göra stor skillnad
Submodalitetsarbete är en av grundpelarna i NLP:s verktygslåda. Det är ofta här de mest precisa och förlösande skiften kan ske.
Submodaliteter beskriver hur en upplevelse är kodad i det inre – inte vad den handlar om.
Vanliga submodaliteter i NLP:
- Visuella – hur bilden ser ut (färg, ljusstyrka, storlek, avstånd)
- Auditiva – hur ljud och inre dialog upplevs (volym, riktning, intern eller extern röst)
- Kinestetiska – hur känslan känns i kroppen (plats, form, intensitet)
Små förändringar i submodaliteter kan ge stora emotionella skiften.
Genom att först definiera en tung känsla utifrån dess submodaliteter kan man sedan arbeta med att förändra upplevelsen. Inom NLP innebär detta ofta att man justerar hur en inre bild upplevs – till exempel genom att göra den ljusare eller mörkare, ändra dess storlek eller avstånd – förändrar ljudvolym, ton eller kvalitet i den inre dialogen, samt manipulerar hur en känsla upplevs i kroppen vad gäller intensitet, placering eller form. Ju fler perceptuella detaljer som identifieras, desto lättare blir det att påverka upplevelsen direkt.
Inom NLP anses detta ibland vara tillräckligt utan att nödvändigtvis gräva djupare i berättelsen bakom känslan. Tyngdpunkten ligger i att förändra hur upplevelsen känns, snarare än att förstå dess ursprung, för att dess laddning ska minska eller försvinna.
För mig är submodalitetsarbetet ett av de mest intressanta, just för att det undersöker många sensoriska sidor av upplevelsen samtidigt.
Snabb övning: Skifta en jobbig känsla med submodaliteter (5–10 minuter)
- Tänk på en känsla eller situation du vill förändra (t.ex. oro eller osäkerhet).
- Blunda och notera hur den visar sig i ditt inre: färg? ljus eller mörk? nära eller långt bort? stor eller liten?
- Finns det ljud eller inre dialog? Varifrån kommer de? Hur starka är de?
- Känn efter i kroppen: var sitter känslan? form, intensitet, temperatur?
- Hitta en positiv referens – minns en stund av lugn eller styrka och notera dess submodaliteter.
- Justera den jobbiga upplevelsen: gör bilden mindre, blekare, längre bort. Sänk ljudet. Låt känslan svalna eller spridas ut.
- Förstärk det positiva genom motsatsen: ljusare, större, närmare, varmare.
- Förankra genom ett djupt andetag, en enkel gest eller ett ord (t.ex. ”lugnt”).
- Tänk på situationen igen. Märk om något har förändrats.
NLP är inte allt – inte heller ansett för att vara en komplett terapi. Men för att släppa upplevelser, känslor eller beteenden och bygga nya har NLP många slagkraftiga verktyg som snabbt kan skapa skiften. Metoden har dock fått utstå viss kritik, bland annat kring hur pass varaktiga dessa skiften är.
Nyfiken på friare imaginationsarbete där du följer det inre i egen takt?
Boka tid idag – jag guidar dig steg för steg.
